Elna Bengtssons Fond

för vetenskaplig forskning om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och stadsmiljöer

till minne av hennes föräldrar, Rektor Pål Alfred Bengtsson och Fanny Bengtsson, född Rydberg, samt hennes broder Bergsingenjör Sven Leopold Bengtsson

Utlysning

Ansökan

Historia

Tidigare mottagare

Fondens ändamål

Fondens ändamål är enligt stadgar att främja vetenskaplig forskning, som är ägnad att vidga kunskaperna för möjligheterna att behålla och utnyttja kulturhistoriskt värdefulla och intressana byggnader och miljöer.


Bakgrund

I september 1980 offentliggjordes för första gången existensen av Elna Bengtssons Fond. Fondens grundare - Elna Bengtsson föddes den 31 maj 1886 och fick växa upp i en kultiverad miljö i Borås med sina föräldrar och bror. Efter gedigna akademiska studier blev hon Sveriges första kvinnliga filosofie doktor vid Lunds universitet. Hon var yrkesverksam som lektor bl.a. vid Högre Allmänna Läroverket i Södertälje, där hon undervisade i språk med engelska som huvudämne. Efter pensionering från lektorstjänsten återvände hon till Borås och föräldrahemmet, i en period som präglades av omfattande stadsomvandlingar. Med bestörtning och indignation bevittnade Elna Bengtsson den rivningsvåg av äldre bebyggelse som for fram inte minst i Borås. Till sin förtvivlan skulle hennes egen vackra bostad, barndomshemmet Villa Gimle, rivas för att ge plats för en planerad motorväg genom staden. Motorvägen kom aldrig till stånd men villan, känd som en behaglig del av stadsbilden, med sin jugendarkitektur och omsorgsfullt anlagda trädgård, hade redan fått skatta åt förgängelsen.

Elna Bengtsson hade inga arvingar och hellre än att låta kvarlåtenskapen efter hennes död gå till Allmänna Arvsfonden ville hon genom testamente instifta en fond, vars avkastning skulle delas ut till forskare som ville undersöka hur gamla byggnader och stadsmiljöer bäst kunde bevaras. år 1972 uppmärksammade dagspressen ett forskningsprojekt inom arkitekturpsykologi förlagt till Sigtuna, och med professor Sven Hesselgren som ansvarig. Projektet handlade om varsam förnyelse av ett innerstadsområde, där den "vanliga" befolkningens synpunkter fångades upp genom att forskningsarbetet förlades till ett skyltfönster i området. Detta ledde till den första kontakten mellan Elna Bengtsson och Sven Hesselgren, som anförtroddes att bilda en nämnd tillsammans med sedermera professor Börje BlomŽ och professor Göran Lindahl, för fondens skötsel.

Fondens uppbyggnad

Elna Bengtsson avled den 22 november 1978. Enligt hennes testamente skulle den efterlämnade förmögenheten - sedan några mindre legat utgått - tillfalla fonden som framgår av testamentets ¤ 4:
"...vad som härefter återstår av boets tillgångar, sedan alla skulder betalts och ovan angivna förordnanden fullgjorts, skall överlämnas till Kungl. Tekniska Högskolan, KTH:s arkitektursektion, avdelningen för formlära, att såsom en särskild Högskolan tillhörig fond förvaltas av Svenska Handelsbankens Notariatavdelning i Borås.

Fonden skall bära namnet: "Elna Bengtssons Fond, till minne av hennes föräldrar, Rektor Pål Alfred Bengtsson och Fanny Bengtsson, född Rydberg, samt hennes broder Bergsingenjör Sven Leopold Bengtsson." Fondens avkastning skall, sedan en tiondel av respektive års nettoavkastning lagts till kapitalet, användas till anslag för vetenskaplig forskning, ägnad att vidga kunskaperna för möjligheterna att behålla och utnyttja kulturhistoriskt värdefulla och intressanta byggnader och stadsmiljöer.

I övrigt skall för fonden gälla följande:
Anslag från fonden skall om möjligt utdelas årligen med belopp, motsvarande nio tiondelar av den under närmast föregående år erhållna nettoavkastningen.
Anslagen skall beslutas av en nämnd, som skall utgöras av Professor Sven Hesselgren, Arkitekt SAR, Sigtuna, Fil.lic. Börje BlomŽ, Arkitekt SAR, Stockholm, och Professor Göran Lindahl, Kungl. Konsthögskolan, Stockholm. För nämndens ordinarie ledamöter skall nämnden utse lika många suppleanter med samma kvalifikationer som för de ordinarie ledamöterna. Vid uppkommande vakanser i nämnden skall denna successivt förnyas genom att avgången ledamot ersättes med person, som kvarvarande ledamöter utser under iakttagande av kvalifikationskraven. Skulle någon av ovan namngivna personer ha avlidit före mig eller ny ledamot icke ha utsetts skall denne utses av KTH:s styrelse.
Minst en gång årligen skall på initiativ av nämnden samråd äga rum mellan den förvaltande banken och KTH:s ekonomiförvaltning för diskussion angående placering av fondens medel."

Vid det första nämndsammanträdet den 13 november 1979 beslutades att utöka nämnden med två personer, och den 9 juli 1980 beslutar Kammarkollegiet om permutation av bestämmelserna i Elna Bengtssons testamente, så att två nya ledamöter jämte personliga suppleanter utses av Kungl. Tekniska Högskolan för en mandatperiod av tre år.

Nämnden sammanträder minst en gång årligen på kallelse av ordföranden. Nämnden skall vidare årligen avge verksamhetsberättelse.

Stipendier, priser och hederspriser

Den första utdelningen av forskningsstipendier skedde vid sammanträde den 25 november 1980 och tillföll:

- Sten Söderström, Bromma, Husbyggnad
- Lasse Brunnström, Umeå, Konstvetenskap
- Solveig Schulz, Göteborg, Arkitekturhistoria
- Kari Hoel Malmström, Lund, Arkitekturhistoria
- Claes-Göran Forsberg och Sören Thurell, Hudiksvall, Arkitekturhistoria
- Ingela Blomberg, Stockholm, Arkitekturhistoria
- Kerstin Barup och Mats Edström, Simrishamn, Projekteringsmetodik-Formlära
- Karl Gustaf Tapper, Södra Sandby, Arkitekturhistoria

Dessa var utvalda bland 19 sökande som åren strax efter steg till mellan 30 och 50 sökande för att på 90-talet nå uppemot 90 sökande vid enskilda år.

Det är vanskligt att formulera sammanfattande bilder av sök- och utdelningsprofil och hur dessa har skiftat genom åren. Bredden i ämnesområden och problemformuleringar för belönade ansökningar är kanske det mest frapperande karaktärsdraget.

De sökandes ämnesmässiga tillhörighet kan delas in i två huvudgrupper, de som är verksamma som studerande eller forskare vid universitet (grupp 1 A nedan) och tekniska högskolor (1 B) respektive de som är verksamma inom en yrkesprofession (2).

1 A. Utdelning till universitet (ca 44%)

Kulturvård 0,5%
Bebyggelseantikvarisk linje 15%
Konservatorslinjen 1,5%
Konstvetenskap 21%
Medeltidsarkeologi 2%
Etnologi 1,5%
Historia 0,5%
Antikens kultur och samhällsliv 0,2%
Teologi 0,2%
Kulturgeografi 1%
Humanekologi 0,2%
Oorganisk kemi 0,5%

1 B. Utdelning till tekniska högskolor (ca 26%)

Arkitektur med arkitekturhistoria 13%
Arkitektlinjen 5%
Projekteringsmetodik/Formlära 1%
Stadsbyggnad 0,5%
Husbyggnad/Byggnadskonstruktion 3%
Industriplanering 0,2%
Väg och vatten 1%
Energisystem 0,2%
Landskapsarkitektur 2,5%

2. Utdelning till yrkesverksamma utanför högskolesfär (ca 30%)

Arkitekt 15%
Antikvarie 8,5%
Stadsstudieverksamhet 1%
Journalist 1%
Arkivarie 0,5%
Konservator 0,5%
Snickare 0,5%
Möbelsnickare 0,2%
Byggnadsingenjör 0,2%
Smed 0,2%
övriga 2%

Vad gäller den vetenskapliga produktionen i relation till övriga utdelade stipendier, är det relativt jämnt mellan blocken. Noteras bör dock att samma avhandling kan ha tilldelats medel vid flera tillfällen.

Doktors- och licentiatavhandlingar 28%
Examensarbeten, C-uppsatser 27%
övriga 45%

år 1986 beslutade nämnden att följande principer bör gälla vid valet av stipendiater:


1. Utdelningsmedel bör ej användas till studieresor som ej har anknytning till projekt som fonden stödjer.

2. Om sökt belopp kan erhållas från annan huvudman av kvalificerat slag bör medel från fonden ej utdelas.

3. Fonden skall ej ge stipendier till lön.



Nämnden har sedan 1986 med anledning av 100-årsminnet av Elna Bengtssons födelse, utdelat en utmärkelse benämnd "Elna Bengtssons Pris" (15 000 kr och diplom) för framstående gärningar inom fondens verksamhetsområde. Sedan 1994 har en motsvarande utmärkelse instiftats benämnd "Elna Bengtssons Hederspris" (endast diplom). Priserna har hittills delats ut till följande personer:

Elna Bengtssons Pris

1986 Byggnadsingenjör Ingmar Holmström
1987 Civilekonom Erik Juhlin och Ingenjör Bengt Spade
1988 Docent Marie Nisser
1989 Konstnär Elvy Engelbrektson
1990 Docent Ingrid Sjöström
1991 Antikvarie Göran Gudmundsson
1992 Industrihistoriker Trad Wrigglesworth
1993 Konservator Evald Håkansson och Konservator Lars Göthberg
1994 Redaktör Elina Antell
1995 Universitetslektor Nanne Engelbrektsson
1996-2000 Ingen utdelning

Elna Bengtssons Hederspris

1994 Fastighetsägare Christer Harling
1995 Centrum för byggnadskultur i Västra Sverige
1996-2000 Ingen utdelning

Fondens Betydelse

Elna Bentssons Fond har med största sannolikhet spelat en avgörande roll för utveckling och etablering av den bebyggelsehistoriskt inriktade forsknings- och utbildningsverksamheten i Sverige. Bara det faktum att ett 90-tal doktorsavhandlingar samt drygt 100 kvalificerade studentuppsatser, har fått mer eller mindre ekonomiskt stöd från fonden under dess snart tjugoåriga verksamhet antyder graden av fondens betydelse. Denna känsla som fås vid genomgång av fondens arkiv i form av ansökningar och redovisade färdiga produkter, skulle sannolikt verifieras om en jämförande studie gjordes av utfallet från exempelvis Humanistisk-samhällsvetenskapliga Forskningsrådet, Byggforskningsrådet, Riksantikvarieämbetet och Boverket, för samma tidsperiod och med den inriktning Elna Bengtssons Fond har haft sedan starten:

"Att främja vetenskaplig forskning, som är ägnad att vidga kunskaperna för möjligheterna att behålla och utnyttja kulturhistoriskt värdefulla och intressanta byggnader och miljöer."



Text uppdaterad 2007-08-12
 
Till KTH |Till Arkitekturskolans startsidan |Till fondens startsida